Villmanstrand och Södra Karelen vill vara förebilder för klimatarbete

Nyhet 21-12-2020 kl. 12.49
© Villmanstrand  stad

Canemure-projektet är en del av landskapet Södra Karelens och Villmanstrand stads klimatstrategi och mål att vara förebild för klimatsmart verksamhet.

Målet är i både Villmanstrand stad och landskapet Södra Karelen att minska utsläppen med 80 procent till år 2030 jämfört med nivån för 2007. Utsläppen minskas snabbt och effektivt genom konkreta åtgärder.

Villmanstrands stads värmebatteriprojekt baserar sig på en lösning utvecklat av företaget Elstor där koldioxidfri el lagras när elen är billig. Den energi som lagrats i batteriet lossas som värme till fjärrvärmenätet för att värma fastigheter och det vatten som används i dem.

Utsläppen minskas med hundratals ton

Värmebatteriet placerades i juni i Mustola fjärrvärmeverk och pilotanvändningen påbörjades i slutet av sommaren. Mustola verk har hittills använt naturgas och brännolja som bränsle.

”Att ladda värmebatteriet tar beroende på laddningssituationen från två till åtta timmar”, säger produktutvecklingsingenjör Aleksi Porkola på Elstor.

Värmebatteriet kan producera en minskning av koldioxidutsläpp från fjärrvärmenätet på upp till 480 ton per år. Koldioxidutsläppen i hela landskapet Södra Karelen uppgick till 864 000 ton år 2017.

”Vi vill stödja innovationer som främjar energieffektivitet i vår region och pilotköra dem”, säger klimatkoordinator i Villmanstrand stad Petri Kero.

Totalkostnaden för värmebatteriprojektet i Villmanstrand uppgår till strax över 500 000 euro, varav hälften täcks med EU-LIFE-projektfinansiering.

Långa slussar i kanalen motverkar ökade utsläpp

Södra Karelen har goda förutsättningar att som landskap vara föregångare inom minskade utsläpp, eftersom 88 procent av invånarna bor i dess Hinku-kommuner. 85 procent av den el som produceras i landskapet produceras genom förnybara energiformer. Hinku-kommunerna har förbundit sig till att minska sina koldioxidutsläpp med 80 procent fram till 2035.

I Södra Karelen utvecklas bio- och syntetiska bränslen, på landsbygden satsar man på kolsänkor, betydelsen av spårtrafiken betonas och målet är att slussarna på Saima kanal ska förlängas.

”Fartygsbeståndet förnyas så det kräver mindre slussar. Om kanalen inte moderniseras flyttas trafiken på kanalen i värsta fall till gummihjul, vilket skulle innebära adjö för målen med minskade utsläpp”, säger miljöchef Matti Vaittinen på Södra Karelens förbund.

I landskapet främjas offentliga gröna upphandlingar och man jobbar även för att miljö- och utsläppsmålen ska beaktas ännu bättre vid planläggningen. Verktyg och mätsystem håller på att utvecklas för båda.

”Det viktigaste på gräsrotsnivån är att vi får medborgarna att förbinda sig till gemensamma klimatmål. Det pågår helt klart en attitydförändring. Ett konkret delområde består av energieffektivt och koldioxidsnålt boende”, säger Vaittinen.

Föregångarens fördel

I Södra Karelen är en omfattande vägkarta för koldioxidneutralitet under arbete, där ett steg bestod av att landskapet förra hösten vid sidan av Birkaland blev det första Hinku-landskapet med målet att bli kolneutralt.

”I fem workshopar utvecklade vi en lista på cirka 200 åtgärder, varav 80 valdes ut till utkastet på vägkartan och för kommuner att bedöma under sommaren 2020”, säger Kero.

Södra Karelen och Villmanstrand motiveras mot kolneutralitet av samma anledningar.

”Utsläppen måste minskas, och det lönar sig att vara föregångare i det arbetet. Det förstärker livskraften för både staden och landskapet. Ren teknologi spelar en mycket stor roll hos oss. Det kommer hela tiden fram nya aktörer inom branschen från Villmanstrand–Lahtis tekniska universitet.”

Medborgarna aktiveras bland annat genom att frivilliga familjer söks till ett forskningsprojekt, där de kan ta reda på hur de kan minska sitt eget koldioxidavtryck.

Text: Jukka Nortio

Artikeln har publicerats i tidningen Hiilineutraali Suomi (Kolneutralt Finland) i september 2020

Läs mera


  • Skriv ut sidan