Gå till innehållet

Vanliga frågor

Varför har databasen tagits fram?

I Finland har det inte tidigare funnits öppna tillgängliga data om byggprodukters och byggandets utsläpp. Därför har man tagit fram en nationell databas för att möjliggöra beräkning av byggnaders koldioxidavtryck och kolhandavtryck. Sådana beräkningar behövs då koldioxidsnålt byggande senast 2025 börjar styras genom lagstiftning.

Metoden för att beräkna byggnaders klimatavtryck, som utvecklats av miljöministeriet, har testats i byggprojekt sedan 2019. Den reviderade markanvändnings- och bygglagen ska utfärda föreskrifter som främjar koldioxidsnålt byggande, till exempel om miljödeklarationer för byggnader och digitala datamodeller för byggplanering.

Vad innehåller databasen?

Av databasen framgår bland annat

  • byggprodukternas koldioxidavtryck
  • byggprodukternas kolhandavtryck
  • scenarier för återvinning och utnyttjande av byggprodukter i slutet av livscykeln
  • spillprocent på byggarbetsplatser
  • tekniska livsåldrar för produkter som byts ut ofta
  • utsläppsdata för transporter
  • utsläppsdata för byggande
  • utsläppsdata för olika energiformer och scenarier för utvecklingen av deras koldioxidavtryck under kommande decennier
  • utsläppsdata för avfallshantering

Databasen innehåller endast vanliga och typiska uppgifter som beskriver finländskt byggande. Den innehåller inga uppgifter om enskilda produkter eller företag.

Vem är den avsedd för? Vem använder den?

  • Planerare (arkitekt, konstruktion, husteknik)
  • Byggföretag
  • Miljökonsulter för byggande
  • Forskare
  • Kostnadsrevisorer
  • Produkttillverkare
  • Projektledningen

Vem har tagit fram den?

Databasen har genomförts av Finlands miljöcentral SYKE i nära samarbete med experter i byggbranschen. Miljöministeriet är uppdragsgivaren.

Kostar det att använda den?

Det kostar inget. Användning av databasen via användargränssnittet samt användning av data via gränssnitt är gratis.

Hur har databasen genomförts och vad utgår dessa uppgifter från?

Databasens uppgifter har tagits fram i samarbete med miljöexperter och yrkesmänniskor i byggbranschen. Över 100 experter och yrkesmänniskor har deltagit i att genomföra databasen.

Databasen utgår från befintliga offentliga data och den har sammanställts via olika källor, huvudsakligen genom miljövarudeklarationer (bland annat RTS EPD, EPD Norge, Environdec, IBU, vid behov andra generiska data, till exempel ÖkobauDat, ICE, VTT, IVL). Utifrån detta har det gjorts jämförelser, urval och beräkning av medelvärden. Expertgrupper för olika produktgrupper i industrin har deltagit i arbetet.

Uppgifterna om byggande, transport, lossning och avfallshantering baserar sig huvudsakligen på finländsk statistik och forskning. Databasen har utarbetats tillsammans med svenska myndigheter och experter.

Vad innebär det i praktiken att databasen har tagits fram tillsammans med Sverige?

De nordiska ministrarna med ansvar för byggande har avtalat om målet att harmonisera den kommande lagstiftningen om koldioxidsnålt byggande och utvecklingsarbetet i anknytning till det. Detta underlättar affärsverksamheten som gäller byggnation mellan de nordiska länderna.

Finland och Sverige har tillsammans planerat datastrukturen och användargränssnittet och ger dem ut allra först. Av de övriga nordiska länderna har man bett om feedback och de har informerats om arbetets olika skeden. Målet är ett gemensamt format i applikationsutvecklarnas gränssnitt, ett öppet informationsutbyte och öppen jämförelse samt utbyte av bästa praxis.

Till vad används databasens uppgifter? Medför databasen nya förpliktelser?

Databasen medför inga nya förpliktelser. Den möjliggör emellertid normstyrning för kommande koldioxidsnålt byggande.

Syftet är att utarbetande av en klimatdeklaration redan under de närmaste åren ska vara en förutsättning för bygglov. Av deklarationen ska framgå byggnadens skadliga och nyttiga klimatpåverkan, det vill säga byggnadens koldioxidavtryck och kolhandavtryck. Vid beräkning av dem ska man använda uppgifter från utsläppsdatabasen för byggande eller alternativt byggprodukternas miljövarudeklarationer. En klimatdeklaration ska också utarbetas för tillståndspliktiga renoveringsprojekt.

Författningar om klimatdeklarationen ska utfärdas i samband med reformen av markanvändnings- och bygglagen. Läs mer om lagreformen:

Förutom utveckling av lagstiftningen erbjuder databasen information för forskningens och produktutvecklingens behov.

Finns i databasen alla byggprodukter som används i Finland?

Databasen innehåller de viktigaste byggprodukterna, men omfattar inte varje möjliga produkt. Målet har varit att omfatta i databasen de generiska produkter, tjänster och processer som är de viktigaste med tanke på kalkyler. Databasens omfattning utvecklas i framtiden enligt behov.

Hur får jag min produkt med i databasen?

Inga uppgifter för enskilda produkter sparas i databasen. Databasen innehåller endast allmänna, dvs. generiska produktuppgifter. Databasen innehåller inga miljövarudeklarationer om enskilda produkter.

Måste jag skicka uppgifter om min produkt någonstans?

Inga uppgifter för enskilda produkter sparas i databasen. Databasen innehåller endast allmänna, dvs. generiska uppgifter om produkter och byggprocesser.

Hur ofta uppdateras databasens uppgifter?

Minst en gång om året utifrån feedback.

Vad är tidsplanen för den fortsatta utvecklingen av databasen?

Under våren 2021 söker man feedback om det tekniska genomförandet och datainnehållets anslutningsbarhet. Utifrån feedback skapas den slutliga produktionsmiljön. Den första uppdateringen av innehåller genomförs utifrån feedback som samlas in hösten 2021.

Hur utvecklas databasen i fortsättningen? Hur kan man delta i att påverka?

Feedback samlas in kontinuerligt. Förutom insamling av inriktad feedback ordnas vid behov diskussionsmöten. Under våren 2021 fokuserar vi på det tekniska genomförandet och anslutningsbarheten.

 

 

Publicerad 04-03-2021 kl. 15.29, uppdaterad 04-03-2021 kl. 15.29

  • Skriv ut sidan