Nyhet 21-12-2020 kl. 11.47
© Arto Takala / Åbo stad
Åbo stad siktar på att vara koldioxidneutralt år 2029. Grönblåkoefficienten är en av de många åtgärderna inom stadens belönade klimatarbete, och med den mäts gårdarnas klimathållbarhet. Delprojektet Canemure i Åbo förankrar grönblåkoefficienten för systematisk användning i stadsbyggande.
Orden ”lummig, trivsam och hållbar” sammanfattar på ett bra sätt målet för stadsplaneringen på såväl privata gårdar som i det offentliga stadsrummet. På planläggningsspråk talar man om högklassig gröneffektivitet. I Åbo bearbetas målet bland annat genom att inkludera grönblåkoefficienten i standardmomenten för stadsplanering och -byggande. Målet har också noterats från stadsstrategin till klimatplanen och stadens dagvattenprogram.
Grönblåkoefficienten som metod
Grönblåkoefficienten är ett verktyg för gårdsplanering. Koefficienten mäter hur mycket och vilken växtlighet som finns på gårdarna samt hur mycket växtligheten, ytorna och eventuella dagvattenkonstruktioner uppehåller dagvattnet. I praktiken är koefficienten en beräkningstabell i tre delar som fylls i av gårdsplaneraren. Koefficienten utvecklades i projektet iWater i Östersjöområdets UBC-stadsnätverk. Nu har stafettpinnen i Åbo lämnats över till delprojektet Canemure inom klimathållbar stadsplanering. Projektet utbildar, stöder och utvecklar användningen av koefficienten så att den blir befäst som en del av grundarbetet vid detaljplanering, byggnadsövervakning och lokaltjänster.
Största delen av finländska städer har sina egna grönblåkoefficienter. De är till sin kärna enhetliga, men det finns några skillnader i detaljerna. I Helsingfors och Vanda har koefficienter använts längst – ute i världen har olika koefficienter använts i framför allt Berlin, Malmö och Seattle.
Dagvatten, klimatförändringen och stadsrummets kvalitet som utmaning
Dagvattenhanteringen har försvårats i stora städer. För det första växer större städer i huvudsak inåt genom tillbyggnad. För stadsstrukturens energieffektivitet är detta positivt. Dock ökar det avrinningen av dagvatten när mängden ogenomträngliga ytor ökar och vattnet inte kan absorberas eller avdunstas och uppehåller sig inte på samma sätt som på mindre bebyggda områden.
Klimatförändringen förändrar nederbörden och ökar uppkomsten av extrema väderfenomen: kraftiga skurar av störtregn blir vanligare och nederbörden faller allt mer som regn även på vintern. Framför allt vid störtregn kan dimensioneringen av dagvattenavlopp överskridas så det uppstår dagvattenöversvämningar som i värsta fall förorsakar skador även för konstruktioner och människor. Därför är det nödvändigt att öka mängden närgröna och genomträngliga ytor i städerna. Grönblåkoefficienten är ett verktyg för att främja detta på tomtnivå.
Förutom uppehållande av dagvatten främjar stadsgrönt anpassningen till klimatförändringen även genom att jämna ut mikroklimat, dvs. värme, vind och fuktighet samt stöda en mångformig växtlighet. Framför allt stora träd binder även kol.
Ytterst viktigt är dock att även utveckla en grönskande och högklassig, trivsam och vacker stad på både tomter och allmänna områden. Som en vidareutvecklingsfråga kommer man i Canemure-projektet att även testa en modell för lokal koefficient utvecklad i Stockholm för allmänna områden.
Text: Projektchef Kristina Karppi, Åbo stads Canemure-delprojekt, stadsplanering och jordegendom, Åbo stad
Artikeln har publicerats i tidningen Hiilineutraali Suomi (Kolneutralt Finland) i september 2020
Läs mera