Nyhet 21-12-2020 kl. 11.31
© Jussi Hellsten / Helsingfors stad
Koldioxidavtrycket låter lockade vid upphandlingar: ett siffervärde som kunde identifiera klimatkonsekvenserna och styra upphandlingen vid sidan av kostnaderna. Men hur väl lämpar sig koldioxidavtrycket i verkligheten att användas som en del av offentliga upphandlingar? Detta utreds som bäst i Helsingfors stads delprojekt Canemure.
Identifiera de upphandlingsgrupper som har störst klimatpåverkan och börja agera
Finlands miljöcentral genomförde en bedömning av koldioxidavtrycket för Helsingfors stads upphandlingar och investeringar förra hösten. De största utsläppskonsekvenserna uppstår i Helsingfors av byggnadsinvesteringar samt bygg- och underhållstjänster i anslutning till dem.
”Staden måste kunna styra sin serviceproduktion och sina upphandlingar bättre mot lägre koldioxidutsläpp. Med hjälp av information om koldioxidavtrycket kan vi identifiera var det finns mest att göra för att främja koldioxidsnålhet, konstaterar Helsingfors stads upphandlingschef Jorma Lamminmäki.
I Helsingfors delprojekt granskas förutom byggande även andra utsläppsintensiva upphandlingsgrupper. Med finns en totalentreprenad av flervåningshus i trä, en gatu- och vattenförsörjningsentreprenad i tät miljö, ombyggnad av ett våningshus från 70-talet samt entreprenader för ny ytbeläggning.
Dessutom granskas personalrestaurangtjänsten, måltidstjänster för serviceboenden samt kött- och mjölkprodukter. Det sista som tagits med är upphandling av arbetskläder.
Helsingfors stads sakkunnig inom hållbara upphandlingar Mia Malin berättar att information om koldioxidavtrycket har utnyttjats vid utveckling av bedömningsverktyget för hållbarheten för upphandlingar.
”Utvecklingsarbetet med kriterier för koldioxidsnålhet kommer att riktas till de viktiga upphandlingar som identifierats med hjälp av bedömningsverktyget. Även uppföljning av effekterna till exempel vad gäller minskning av utsläpp utvecklas just i dessa upphandlingsgrupper”, säger Mia Malin.
Avslöja de faktorer som skapar koldioxidavtrycket för en upphandlings livscykel
Det finns tyvärr lite jämförbar information om koldioxidavtrycket, och det är inte enkelt att tillämpa informationen i praktiken. Däremot hjälper förståelsen över de faktorer som påverkar koldioxidavtrycket att identifiera var de största klimatkonsekvenserna för upphandlingsobjektet uppstår. Detta i sin tur möjliggör användningen av rätt sorts klimatkriterier för själva upphandlingen.
I samband med mjölkupphandlingen togs utnyttjandet av den metod för miljöavtryck som EU-kommissionen rekommenderar (PEF) upp.
Till slut kom man fram till att be anbudsgivarna lämna in en åtgärdsplan för att minska de miljökonsekvenser som upphandlingen förorsakar. Även i entreprenader för ny ytbeläggning förutsätts åtgärder för att minska klimatpåverkan och informationssamling för beräkning av koldioxidavtrycket vid framtida entreprenader.
Fundera hur information om koldioxidavtrycket kan utnyttjas i en upphandling på ett ändamålsenligt sätt
© Antti Pulkki / Helsingfors stad
Vid offentliga upphandlingar försvårar kravet på jämförbar information samt åtkomlighet av gratis räknare utnyttjandet av information om koldioxidavtrycket. Enhetliga beräkningsmetoder, pålitliga referenser samt beräknarens kompentens påverkar alla jämförbarheten av anbud och på så sätt upphandlingens objektivitet.
Ett centralt utredningsobjekt är om information om koldioxidavtrycket kan utnyttjas vid upphandlingar. I Finland finns ett nationellt bedömningsmetod för byggnaders koldioxidavtryck, och därtill kommer nybyggnaders koldioxidavtryck att styras med lagstiftning i den närmaste framtiden.
Existensen av ett standardiserat beräkningsmetod möjliggjorde introduceringen av information om koldioxidavtrycket som en jämförelsegrund vid upphandlingen av totalentreprenaden av flervåningshus.
Om det inte är möjligt att utnyttja informationen om koldioxidavtrycket vid upphandlingen kan beräkningen av koldioxidavtrycket utföras under avtalsperioden för att hitta utvecklingsobjekt. Så gjordes vid upphandlingen av restaurangtjänster.
Diskutera med marknaden och hitta tillsammans en lösning för att nå klimatmålen
Det krävs samarbete för att nå klimatmålen. Det är bra att ta reda på marknadens beredskap genom att öppet berätta om konkreta idéer och utmaningar. Den privata sektorn kan mycket väl ha likartade mål som städerna. Dialogen kan hjälpa till att hitta samarbeten som bär frukt.
Inför upphandlingar av kött- och mjölkprodukter fördes en mångfasetterad diskussion med marknaden. Företagens synpunkter hördes framför allt i frågan om på vilket sätt miljökonsekvenserna och koldioxidavtrycket kunde tas i beaktande.
”Vår målsättning är att minska utsläpp från upphandlingar med hjälp av miljökriterierna. Vi har märkt att utveckling av kriterier i samarbete med marknaderna spelar en nyckelroll”, sammanfattar upphandlingschefen vid Servicecentralen Helsingfors Antti Virtainen.
Undersök om klimateffekter kan minskas genom att ändra på upphandlingssättet
Det långsiktiga målet är att ständigt minska koldioxidavtrycket från upphandlingar, vilket verkställs genom såväl klimatkriterier som klimatvänliga produkter och tjänster. Därutöver kräver främjande av koldioxidsnåla upphandlingar framför allt att bekanta praxis granskas och att man är öppen för olika upphandlingssätt.
För att nå stadens ambitiösa klimatmål är målet att öka förståelsen för resurskloka och för livscykelpåverkan smarta upphandlingssätt. Uppmärksamhet kommer att fästas vid såväl vardagskonsumtion i materialupphandlingar som serviceupphandlingar i stället för ägande. Det senare kommer att granskas bland annat gällande stadens upphandling av arbetskläder.
- Utnyttja goda praxis! Exempel på lyckade koldioxidsnåla upphandlingar finns och nya kommer hela tiden. Välj de bitar som passar din egen upphandling bland annat av kommissionens GPP-kriterier samt Keinos och Motivas exempel!
- Kom ihåg att koldioxidavtrycket är bara en av indikatorerna! Även om projektet fokuserar på koldioxidavtrycket beaktas hållbarhet på ett övergripande sätt vid upphandlingar. Vid upphandlingar tillämpas bland annat sysselsättningsvillkoret, och särskild uppmärksamhet fästs vid matens hållbarhet.
Författare: projektkoordinator Satu Turula, Helsingfors stad, och projektsakkunnig Reetta Huomo, Helsingfors stad
Artikeln har publicerats i tidningen Hiilineutraali Suomi (Kolneutralt Finland) i september 2020.
Läs mera