Gå till innehållet

Skapandet av en klimathållbar stad

Nyhet 14.7.2020 kl. 14.57
I bostadsområdet Herrgårdsforsen i Vanda hanteras regnvatten och smältvatten naturligt med hjälp av våtmarker och grönområden. Organisk behandling av stormvatten förbereder sig också för klimatförändringar. © SYKE/Pirjo Ferin

Meteorologiska institutets och Finlands miljöcentrals mål är att utveckla anvisningar för klimathållbar områdes- och stadsplanering sär man beaktar både dämpningen av klimatförändringen samt anpassningen till ändringarna. I nyckelposition står spridandet av bästa praxis som en del av den dagliga planeringen i städerna.

“Det finns redan mycket forskningsdata från olika delar av världen om anpassningen till klimatförändringen, men planläggarna har inte samlad information om vad det innebär i den praktiska stadsplaneringen”, säger Athanasios Votsis vid meteorologiska institutet. ”Vi vill skapa ett program som hjälp för planerarna som är både visuellt och interaktivt och som kan tillämpas till många olika objekt och planeringssituationer.”

Planeringen ska förankras i de lokala förhållandena

Klimatförändringens två stora utmaningar med tanke på planeringen är de mer vanliga perioderna av hetta men även störtregn och översvämningar i vattendrag oh längs kusten. Detta ska alla städer så väl i Finland som i övriga Europa beakta. Men hur stora konsekvenserna är i olika områden är ännu oklart. I Finland ställer vinterns kyla, snö, halka och mörker sina utmaningar.

”Det är klart att klimatförändringen påverkar olika områden och länder på många olika sätt. Dessutom ska planerarna beakta stadens kulturella och historiska särdrag. I områdesplaneringen måste man alltid respektera de lokala förhållandena och sträva efter att hitta lösningar som gagnar området på bästa möjliga sätt”, påminner Votsis.

Inom hållbar stadsplanering strävar man efter att nå ekologiska, ekonomiska och sociala fördelar på ett balanserat sätt. Dessutom ska man se in i framtiden och kunna förutspå ändringens samhällskonsekvenser.

Naturens lösningar som hjälp

Naturens egna lösningar är ofta de bästa redskapen vid anpassningen till klimatförändringen. Grönområden suger upp och behåller vatten och skyddar mot vädrets extrema förhållanden såsom kraftiga vindar och hetta. I Finland finns det grönområden i naturen även i stora städer.

”Grönområdena erbjuder inte bara klimatfördelar utan även rekreation och hälsofördelar och de tryggar stadsnaturens diversitet. Dessa faktorer har oftast även positiva ekonomiska konsekvenser. Satsningen på till exempel gröntak och fuktmarker som jämnar ut översvämningarna kan bli förmånligare senare då man kan undvika de olägenheter klimatförändringen orsakar”, säger Votsis.

”Grönområdena behöver inte vara enorma, men det borde finnas tillräckligt av dem jämnt i hela staden. Då börjar grönområdena ha en betydande inverkan på hela staden och dess invånare. Det räcker inte med bara ett par fuktmarker i de flesta bostadsområden”, påminner han.

Bostadspriserna kan stiga i de områden som utnyttjat exempelvis förnybar energi eller som har många grönområden. Därför är det viktigt att redan i planeringsskedet beakta hur lösningarna påverkar låginkomsttagarnas möjligheter att bo i området.

Stadens resurser för gemensamt bruk

Genom områdesplanering kan man även minska klimatutsläppen och slitaget på naturvärden. I samband med bostadsområdena kan man lämna rum för exempelvis områden för invånarnas gemensamma mat- och energiproduktion. Gemensamma trädgårdsområden som finns i många av Finlands städer är ett bra exempel på detta.

”Planeraren kan erbjuda invånarna möjligheter att utnyttja exempelvis gemensamma utrymmen inne eller ute eller gemsamma bilar. Jag förstår att det på ett sätt är roligt att varje invånare har en egen bastu i sin bostad, men lika väl kan man bygga trivsamma gemensamma bastun och -utrymmen som stöder invånarnas umgänge”, säger Votsis.

Energibesparingar främjas genom att planera bostadsområdena så att de stöder användningen av kollektivtrafik och lösningar för förnybar energi. Grannskapets gemensamma energikluster kan rent av producera el för nätverket och få ekonomiska fördelar.

Bästa praxis sprids från stad till stad

Anvisningarna för klimathållbar områdes- och stadsplanering skapas tillsammans med städerna. Åbo och Hyvinge är pionjärer som hjälper till med att skapa anvisningar och eventuellt även tillämpar dem i sina områden.

Målet är att senare ordna workshoppar i flera städer för planerare och beslutsfattare. Utöver workshoppar kommer utbildning att ordnas till exempel i Canemure-projektets städer.

”Vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt utan vi kan använda alla de goda metoder som redan finns. Det allra viktigaste är att nå konsensus kring planeringsbordet om vilka lösningar som behövs och tillämpa dem systematiskt. Lagreformer kan vara mycket långsamma men tillämpandet och spridandet av god praxis främjar klimatarbetet ofta snabbare”, säger Votsis.

Läs mer

Mer information

  • gruppchef Heikki Tuomenvirta, Meteorologiska institutet, fornamn.efternamn@fmi.fi, tfn 050 574 6824

  • Skriv ut sidan